Det fanns en tid då jag inte bodde i Stockholm och Susanna inte var min vardagliga vapendragare. Då var hon istället en bloggare som jag beundrade, en väns vän om vilken jag hörde vilda historier och sedermera min brevvän. Och jag var Göteborgs finaste femme. Vi blev vänner sommaren 2009 och drack kaffe på min fasters balkong, på den tiden S brukade hänga i Gbg. Hånglade lite och landade sedan i den vänskap som räddat mig gång på gång i den här nya staden. Jag som känt mig så malplacerad i Göteborgs inavlade flatkretsar fick nytt hopp och en etikett jag faktiskt ville klistra på. Femme. Smaka på ordet. Ett ord för mig som gillade både 50-talsklänningar OCH kvinnorna som fanns i dem.
Efter att ha klippt håret och piercat septum för att bli mer antinorm-snygg kunde jag lägga ner dessa fåniga fasoner och ta på mina ärvda skatter igen. Och sen kom jag hit och det bästa med Stockholm är och förblir utbudet. En stor stad har ofta mer alternativ, större variation, och här hittade jag en plats. Berlin-chic var inte för mig, alldeles för lite tyll. Här kan en gå på kondis vid Odenplan och äta bakelser iförd hatt och handskar om det är en sån dag och direkt efter ta sig till en manifestation på Sergels Torg. That is how I party.
/agnes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar